Det är jag som är hunden i den här familjen. Jag heter Londi, men det kanske ni redan vet. Min matte är just nu och rotar någon annanstans i huset, så jag passar på och skriver lite om min sommarresa – det är inte ofta jag får en chans att sitta vid datorn i lugn och ro.
Nyss kom vi hem från en lång resa i Italien och genom Tyskland (ja, jag vet ovanligt mycket om geografiska namn för att vara en hund, det säger alla). Jag träffade många av mina gamla vänner på resan. På den här bilden leker jag med Pitt på stranden nedanför Casteldimezzo. Pitt är en hittehund, hans mamma var nog en pitbull. Han bor i Pesaro:
Jag lärde också känna en del nya hundar. Här leker jag med Paco utanför Rotonda Bruscoli vid hamnen i Pesaro. Med Paco och hans husse Luca vet man ibland inte riktigt vem det är som är hunden:
Dylan är också en ny vän. Det är jag som håller i flaskan:
Efter Pesaro åkte vi till La Curbastra. Där finns det två hundar, Senior och Junior. Senior gillar jag inte riktigt, men Junior är bland de bästa hundar som finns. Han är en cane corso. Här ligger han och mig kan ni se lite av bland blommorna:
Här är en närbild på Junior:
En dag åkte vi till Lido di Dante (utanför Ravenna) och badade. Här är jag i min skugghydda; jag har grävt om golvet själv för att få det riktigt svalt:
På hemvägen stannade vi i Schliersee i Bayern och hälsade på min gamle vän Ulfi; han är elva år. Så här ser han ut:
