På torsdag morgon lämnade jag Flensburg och åkte söderöver igen till Hamburg, min resas sista anhalt. Ungefär två timmar senare steg jag av tåget vid Hamburg-Dammtor och tvärs över gatan lite bakom universitetets huvudbyggnad (jag tror i alla fall att man kan kalla det huvudbyggnaden) hittade jag mitt hotell ”Wagner”. Från min lilla balkong tittade […]

På onsdag förmiddag gick resan norrut först till Hamburg-Dammtor, där jag bytte tåg för att sedan fortsätta upp mot Flensburg. Den här delen av resan kom att bli den krångligaste, stora förseningar med ett tåg som hasade fram allt långsammare för varje station som passerades, poliskontroller, oro. Dagen därpå fick jag veta att det dels […]

I tisdags morse lämnade jag ett blötsnöigt Vänersborg. En bit ner i Götaälvdalen upphörde snön och jag lämnade ett Landvetter höljt i kallt gråväder:

När jag kom in från flygplatsen till Hamburger Hauptbahnhof - där jag för övrigt kände att luften nästan hade en fläkt av sommar i sig - tog jag mig en snabb titt […]

Jag har precis satt ner fötterna på Vänersborgsmarken efter min lilla föredragsresa genom ett nästan sommaraktigt Nordtyskland. Snabbt kastar jag in en anteckning från min Greifswaldsdagbok:

28.10 1981

Sedan två dagar är jag tillbaka i Greifswald. Under tiden jag var borta har Jan råkat ut för svårigheter. Han har använt en artikel från en västtysk tidning […]

Imorgon bär det av till Tyskland och imorgon kväll ska jag tala om Fontanes berättarteknik för Fontane-Gesellschaft i Hannover. Dagen därpå är jag i Flensburg. Och tredje dagen är Fontanesällskapet i Hamburg mina åhörare. För att gå igenom stoffet på ett nytt sätt och för att pröva om jag kan hitta ett rimligt svenskt uttryckssätt, […]

I slutet av ”K.J. själv” finns ett avsnitt som heter ”En recensents baktankar”. Här hoppar Klara Johanson från ämne till ämne, definerar, identifierar, skojar och talar djupaste allvar om vartannat. Jag har plockat ihop ett par smakprov till er som tittar in här under pausträdet ibland:

Om barn:

*Nej, med barn skall man inte försöka umgås om […]

Ales Razanau, Ales Razanau - jag kommer inte ifrån hans dikter. Om och om igen läser jag den lilla boken ”Hannoversche Punktierungen” som jag fick av honom på bokmässan. Han gav mig boken på ett märkligt generöst motvilligt sätt, minns jag. Så där som när man tvingas ge bort en hand och då ger bort […]