<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress/1.5" -->
<rss version="2.0" 
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/">
<channel>
	<title>Comments on: Sitzflaijsch</title>
	<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/</link>
	<description>kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag...</description>
	<pubDate>Sun, 07 Sep 2008 17:01:02 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=1.5</generator>

	<item>
		<title>by: Bengt O.</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-829</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 11:36:00 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-829</guid>
					<description>&lt;i&gt;&quot;Arubaito&quot;&lt;/i&gt; - I love that!  Hur är det med &lt;i&gt;&quot;choucroute&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;Huguenot&lt;/i&gt; eller är det för gammalt för att platsa? På ryska -men här har jag inte de riktiga kunskaperna- tror jag det finns också &quot;Kurort&quot; och Kursaal&quot;.

Ang svenska: skall bli intressant att se om du får fler förslag än de två standardexemplen.</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p><i>&#8220;Arubaito&#8221;</i> - I love that!  Hur är det med <i>&#8220;choucroute</i> och <i>Huguenot</i> eller är det för gammalt för att platsa? På ryska -men här har jag inte de riktiga kunskaperna- tror jag det finns också &#8220;Kurort&#8221; och Kursaal&#8221;.</p>
	<p>Ang svenska: skall bli intressant att se om du får fler förslag än de två standardexemplen.</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Bodil Z</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-830</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 11:47:50 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-830</guid>
					<description>Bengt: Angående &quot;arubaito&quot; står det så här i artikeln: &quot;Das japanische Wort &quot;arubaito&quot; zum Beispiel beutet auf Deutsch nicht etwa Arbeit, sondern Nebenjob.&quot;

Jag tycker egentligen inget är för gammalt för att platsa. Alla bidrag tas emot med öppna armar. Och som sagt jag har bara plockat lite i artikeln, men dina ord var inte med bland dem jag hoppade över.

Det här &quot;is-das-soo&quot; som nigerianskt uttryck låter mycket suggestivt för mig.

Till sist: Vilka är de två svenska standardexemplen? Är det &quot;smörgåsbord&quot; och &quot;ombudsman&quot; eller tänker du på några andra?
</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Bengt: Angående &#8220;arubaito&#8221; står det så här i artikeln: &#8220;Das japanische Wort &#8220;arubaito&#8221; zum Beispiel beutet auf Deutsch nicht etwa Arbeit, sondern Nebenjob.&#8221;</p>
	<p>Jag tycker egentligen inget är för gammalt för att platsa. Alla bidrag tas emot med öppna armar. Och som sagt jag har bara plockat lite i artikeln, men dina ord var inte med bland dem jag hoppade över.</p>
	<p>Det här &#8220;is-das-soo&#8221; som nigerianskt uttryck låter mycket suggestivt för mig.</p>
	<p>Till sist: Vilka är de två svenska standardexemplen? Är det &#8220;smörgåsbord&#8221; och &#8220;ombudsman&#8221; eller tänker du på några andra?</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Marita</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-831</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 12:22:36 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-831</guid>
					<description>Jag kan också bara komma på smörgåsbord och ombudsman, men ordet &quot;jul&quot; är ju gammalnordgermanskt och i Skottland heter det ofta yule än idag, även yuletide i engelskan. Man tycker att &quot;lagom&quot; borde stå på tur att exporteras, fast man är kanske inte så lagom i andra länder. Oh - kom just på ett till: &quot;lax&quot; vilket är vad man kallar gravad lax i åtminstone USA. På andra sätt tillredd lax kallas fortfarande &quot;salmon&quot;.</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Jag kan också bara komma på smörgåsbord och ombudsman, men ordet &#8220;jul&#8221; är ju gammalnordgermanskt och i Skottland heter det ofta yule än idag, även yuletide i engelskan. Man tycker att &#8220;lagom&#8221; borde stå på tur att exporteras, fast man är kanske inte så lagom i andra länder. Oh - kom just på ett till: &#8220;lax&#8221; vilket är vad man kallar gravad lax i åtminstone USA. På andra sätt tillredd lax kallas fortfarande &#8220;salmon&#8221;.</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Bodil Z</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-832</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 12:58:32 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-832</guid>
					<description>Marita: &quot;Lagom&quot; tycker jag nog vore något, fast hur går det till när man exporterar ett ord aktivt? &quot;Här varsågoda, har ni ett fint ord som i fem bokstäver sammanfattar ett knippe företeeelser!&quot; Eller? Nej, Marita, jag menar inte att du har föreslagit detta; det är bara jag som spånar lite.

Det skottska &quot;yule&quot; är väl ett språkligt spår från vikingatiden, alltså ett väldigt tidigt lån, men visst det är ju ändå ett lån.

Vad gäller &quot;lax&quot; så vet jag inte om inte det kanske kommit till USA via tyskan via jiddisch. Om jag har fel i detta hoppas jag att någon kommer hit och rättar mig.</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Marita: &#8220;Lagom&#8221; tycker jag nog vore något, fast hur går det till när man exporterar ett ord aktivt? &#8220;Här varsågoda, har ni ett fint ord som i fem bokstäver sammanfattar ett knippe företeeelser!&#8221; Eller? Nej, Marita, jag menar inte att du har föreslagit detta; det är bara jag som spånar lite.</p>
	<p>Det skottska &#8220;yule&#8221; är väl ett språkligt spår från vikingatiden, alltså ett väldigt tidigt lån, men visst det är ju ändå ett lån.</p>
	<p>Vad gäller &#8220;lax&#8221; så vet jag inte om inte det kanske kommit till USA via tyskan via jiddisch. Om jag har fel i detta hoppas jag att någon kommer hit och rättar mig.</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Michal</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-833</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 13:50:54 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-833</guid>
					<description>My 1st thought was ombudsman (I prefer ombud - after all, isn't Sweden the country of equal rights?).  But I was too late.  Yes, I think lax went into English from Yiddish.  Did you know:  &quot;are&quot; came into English because of the Vikings.  And husband.  And the famous egg.  There's quite an amusing story told about &quot;egg&quot; in Old English.  But that was long ago.

Michal</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>My 1st thought was ombudsman (I prefer ombud - after all, isn&#8217;t Sweden the country of equal rights?).  But I was too late.  Yes, I think lax went into English from Yiddish.  Did you know:  &#8220;are&#8221; came into English because of the Vikings.  And husband.  And the famous egg.  There&#8217;s quite an amusing story told about &#8220;egg&#8221; in Old English.  But that was long ago.</p>
	<p>Michal</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Bodil Z</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-834</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 14:04:03 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-834</guid>
					<description>Michal: I am curious about this story...</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Michal: I am curious about this story&#8230;</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Håkan</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-835</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 15:37:25 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-835</guid>
					<description>Jag gissar att det är den här historien. Englands förste boktryckare William Caxton (1400-tal) berättar att engelskan är så full av dialekter att folk har svårt att förstå varandra. En köpman på resa knackade på i ett hus och bad att få ägg (egges), men blev inte förstådd av kvinnan som öppnade; på hennes dialekt hette det eyren (jfr. tyskans Eier). Så här låter det på Caxtons engelska:

And one of theym named sheffelde, a mercer, cam in to an hows and axed for mete [asked for meat]: and specyally he axyd after eggys: And the goode wyf answerde, that she coude speke no frenshe. And the marchaunt was angry, for he also coude speke no frenshe, but wolde haue hadde egges / and she vnderstode hym not / And thenne at laste a nother sayd that he wolde haue eyren / then the good wyf sayd that she vnderstod hym wel / Loo, what sholde a man in thyse dayes now wryte, egges or eyren / certaynly it is harde to playse euery man / by cause of dyuersite &amp;amp; chaunge of langage.</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Jag gissar att det är den här historien. Englands förste boktryckare William Caxton (1400-tal) berättar att engelskan är så full av dialekter att folk har svårt att förstå varandra. En köpman på resa knackade på i ett hus och bad att få ägg (egges), men blev inte förstådd av kvinnan som öppnade; på hennes dialekt hette det eyren (jfr. tyskans Eier). Så här låter det på Caxtons engelska:</p>
	<p>And one of theym named sheffelde, a mercer, cam in to an hows and axed for mete [asked for meat]: and specyally he axyd after eggys: And the goode wyf answerde, that she coude speke no frenshe. And the marchaunt was angry, for he also coude speke no frenshe, but wolde haue hadde egges / and she vnderstode hym not / And thenne at laste a nother sayd that he wolde haue eyren / then the good wyf sayd that she vnderstod hym wel / Loo, what sholde a man in thyse dayes now wryte, egges or eyren / certaynly it is harde to playse euery man / by cause of dyuersite &amp; chaunge of langage.</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Bodil Z</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-836</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 16:12:34 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-836</guid>
					<description>Håkan: Tack, kul. 

what sholde a man in thyse dayes now wryte, egges or eyren?</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Håkan: Tack, kul. </p>
	<p>what sholde a man in thyse dayes now wryte, egges or eyren?</p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: steffanie</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-837</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 16:19:33 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-837</guid>
					<description>Coolt! Sidan är deliciousad! :-)</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Coolt! Sidan är deliciousad! <img src='http://www.bodilzalesky.com/wp-images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> </p>
]]></content:encoded>
				</item>
	<item>
		<title>by: Bodil Z</title>
		<link>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-838</link>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2005 17:42:07 +0100</pubDate>
		<guid>http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/11/04/sitzflaijsch/#comment-838</guid>
					<description>Steffanie: ah, is-das-soo?


PS Jag hittade några bra till på ett annat ställe:

achso, bitamin, märchenland, soso: japanska
spazierfest: kroatiska</description>
		<content:encoded><![CDATA[	<p>Steffanie: ah, is-das-soo?</p>
	<p>PS Jag hittade några bra till på ett annat ställe:</p>
	<p>achso, bitamin, märchenland, soso: japanska<br />
spazierfest: kroatiska</p>
]]></content:encoded>
				</item>
</channel>
</rss>
