Visar bilden förresten det aktuella vädret i Sverige? Här börjar fruktträdens blomblad redan att falla av i sommarhettan.

A propos dikter om fisk. Den här hittade jag, förmodligen skriven av en okänd mästare:

Det är för många becquerel
i denna fina bäckforell

;-)

Nej, platsen här är slottsparken i Ludwigslust och tiden är mitten av mars - några dagar innan våren kom dit. Här (i Vänersborg) och nu är våren bara i sin början, snödroppe, krokus, scilla, de första påskliljorna - fast idag avr det faktiskt 17 grader.

Tack för fiskdikten - du har inte möjligen någon karpdikt?

Ulla! min Ulla! säj får jag dig bjuda
rödaste smultron i mjölk och vin
Eller ur sumpen en sprittande ruda,
eller från källan en vattenterrin?

Ro, ro till Fiskeskär
många fiskar får vi där
Gäddan den stora
Braxen den goda
Hugg av stjärten
stopp i pössn’
spara hem till jul och påsk och pingst
och alla små helgdagar.

Ulla, min Ulla osv känner jag ju till, men den andra dikten med pössn’, var kan den komma ifrån?

Carp it again, säg det med en karp ♫ ♫

Varanten med påsen hittade jag på nätet:
»Ro, ro till Fiskeskär
Efter Elna Holmström f. 1920, Klungsten-Hållnäs.
Hon lärde sig visan av sin makes farmor,
Anna-Lovisa Holmström f. 1851 vid Enskär-Hållnäs.«

Så hittade jag detta:
»Att fiskeskärsmelodin inte bara varit populär på landsbygden utan också i huvudstaden kan vi läsa i Lundin-Strindberg, Gamla Stockholm, som beskriver den som “en outsägligt jämmerlig melodi” som “än i dag gifver ett nytt slägte en lefvande försmak af denna verldens uselhet. Den finnes upptecknad med många olika texter. Stockholmarne begagna dock aldrig andra än ‘vyss, vyss’, med variationer.”«

http://www.visarkiv.se/folkmusikboken/Kapitel4/vaggvisor.htm

Auf einer Meierei
Da war einmal ein braves Huhn,
Das legte, wir die Hühner tun,
An jedem Tag ein Ei
Und kakelte,
Mirakelte,
Spektakelte,
Als ob’s ein Wunder sei.

Es war ein Teich dabei,
Darin ein braver Karpfen saß
Und stillvergnügt sein Futter fraß,
Der hörte das Geschrei:
Wie’s kakelte,
Mirakelte,
Spektakelte,
Als ob’s ein Wunder sei.

Da sprach der Karpfen:
“Ei! Alljährlich leg’ ich ‘ne Million
Und rühm’ mich dess’ mit keinem Ton;
Wenn ich um jedes Ei
So kakelte,
Mirakelte,
Spektakelte -
Was gäb’s für ein Geschrei!”

av Heinrich Seidel ( 1842–1906)

De här stillsamma raderna gillar jag, det är min karpvärld:

Es war ein Teich dabei,
Darin ein braver Karpfen saß
Und stillvergnügt sein Futter fraß,

Tack, Agneta!