Din härledning är intressant “walha” - skulle det ha med Walhalla att göra också?

Tolkien noterade för övrigt att personnamnet Waugh är singularisformen av det ord som i pluralis är Wales (’de välska’).

Johan,
tack, då behöver inte jag slita mitt hår över Bengts fråga. Dessutom kommer du med ytterligare intressanta upplysningar. (Och jag får i hemlighet en idé till ett framtida inlägg…)

PS Jag vet att klockan går fel i kommentarvärlden här - jag väntar på att det ska bli sommartid igen.

Ordet “vlah” är av germaniskt- slaviskt ursprung och betyder “romarna”. Ordet “vlah” kom in i Kroatiskan, Serbiskan och Bosniskan genom germanska ordet “Wallach” (idag betyder Wallach “valack” som är en kastrerad hingst)…men förr hade Wallach antagligen en annan betydelse, nämligen Kelter och andra folkstammar som romaniserats (här liknar betydelsen den av en kastrerad hingst- det har säkert med “att göra någon av någon annan” att göra)

I tjeckiskan betecknar man italienare med “vlah”.

Ursprungligen så var det folkstammar från sydost Europa som var “vlasi” (pluralform av “vlah”). Det var folkstammar som var förfäder till romerska kolonialister och inhemska folkgrupper av ilirskt ursprung. “Vlasi” finns i stort sett i alla sydliga länder…förr så tillhörde de både katolisismen och ortodoxa kyrkan.. och var mest att finnas i dagens Rumänien……idag är de flesta “vlasi” orthodoxa…i Balkan området är det bara serber (som är orthodoxa) som kallas “vlasi”, som då är en ganska nedsättande beteckning.

“Vlasi” var kända för att vara annorlunda…deras tro ansågs vara ful och oren och de sysslade med boskapsavel.

Så det ser ut som om välsk ursprungligen kommer från “vlah” eller “vlaski” (välsk) men det intressanta utvecklingen skedde i tyskan där Wallach nu betyder “en kastrerad hingst”

Kanske fick du idén till det välska från min vintergatsuppräkning — där fanns nog walesiska med.

Välska bönor, det är bondbönor det!

I Duden läser jag bland annat detta: “Welsch … geht auf ein germanisches Substantiv zurück, das ursprünglich die keltischen Bewohner westeuropäischer Gebiete bezeichnete und dem der keltische Stammesname lat. Volcae zugrunde liegt. …Nach der Besetzung der keltischen Gebiete durch die Römer ging die Bezeichnung auf die dortige romanische Bevölkerung über, besonders auf diejenige in Gallien und Italien.*

Här skulle väl behövas en tidsaxel eller något sådant för att se hur det germanska “walha-” förhåller sig till det slaviska “vlah” respektive “vlasi” rent kronologiskt.

Vad gäller tjeckiskan verkar den vanliga beteckningen för italienare vara “Ital”. (Enligt uppgift från tjeckiskt håll.)

Det där med vallack och dess betydelse är ju väldigt intressant och där finns säkert ytterligare en del att upptäcka.

Men……….om man ska tro på allt man läser bl.a. att det är Wallach som spelade en roll i samband med begreppet “vlah” då kanske är det just ett germanskt ursprung som gäller………

• Det är alltså ordet “vlah” som har germanskt-slaviskt ursprung…..det är dessutom inte konstigt att “välsk” hänvisar enbart på germanska….. men jag förmodar att “vlah” i sin form är mycket äldre än “välsk” i Sverige..så personligen skulle jag säga att även “välsk” har ett germanskt-slaviskt ursprung

När det gäller andra slaviska språk, som tjeckiskan eller polskan så är det nog mest de äldre som använde sig av “vlah” eller olika former av det ordet för att beteckna italienare…jag tror inte att det är en vanlig beteckning..kanske t.o.m dialektal

Och om
valackare, person som förr bl.a. kastrerade hingstar. Valackarna var kringresande och hade lågt socialt anseende.

I ett brev 1533 till Gustav Vasa anhåller musikern Gros Hans Fideler, att med fyra andra musikanter med “välska gigor” åter få tjäna kungen.

Om Vadstena slott skrivs i en artikel:
Fyrkanterna fick sadeltak med karaktäristiska så kallade välska gavlar mot borggården. Liknande tornbyggnader finns i Östeuropa.