Idag vill jag föra er några steg ifrån den gamla hamnen in mot stadens centrala delar. Vi går längs Frische Grube förbi den mäktiga St Nikolai. Mitt på Schweinsbrücke - som för över Frische Grube - stannar vi till och kastar blickar i alla de fyra svinriktningarna:

De tunga tegelmagasinen i Wismars gamla hamn har en skönhet av det mindre insmickrande slaget:

De vet att fylla en bildruta:

De står där de står:

Vi lämnar Järntorget och svänger in på Andra Långgatan. Se här; detta är verkligen en långgata!

Vi följer den. Hit:

Vi kliver in i en egenartad värld, ett slags skurrilt paradis:

Påminner inte allt detta på ett obestämt sätt om Fritz Langs ”Metropolis”? (Associationer bryr sig ju inte om logik.) Eller vad är det som gör stämningen […]

När barnen var mycket små fick de en jul den här boken av sina morföräldrar:

”Vattendraken” av Muddle Lilius blev mycket omtyckt och hårt läst - ”attedrage” hette den och jag lockas ibland fortfarande tillbaka till den där den står i hyllan. Se så vacker den lilla draken är där hon simmar fram över det blågröna […]

Om Eichendorffs ljusa lätta novell ”Aus dem Leben eines Taugenichts” tänker jag tala någon gång längre fram på ett mera riktigt sätt - den är min vårbok framför andra. Idag vill jag låta er höra vad Thomas Mann tänkte om huvudpersonen i novellen och om hur han såg något typiskt tyskt i den här […]

I kapitlet om Arnulf Baring i Joachim Fests bok ”Begegnungen - Über nahe und ferne Freunde” kommer Fest på ett ställe in på det han kallar ”den tyska urlasten realitetsförlusten”. Denna kritik av tyskarna eller det tyska befinner sig mycket långt ifrån de tjatiga schabloner som en svensk Tysklands- eller tyskkritik brukar innehålla. I Sverige […]

Brand brinner av brand,
tills han brunnen är,
låga tändes av låga.
Den ene för den andre
genom ord blir känd,
och den alltför slöe genom slapphet.

Brand brinner av brand…