Harlekins granne
Vi stannar en stund till i Valle Brembana, närmare bestämt i byn Oneta: I huset där Arlecchino en gång ska ha haft sitt hem bodde också - en trappa ned - en råbarkad sälle som såg ut så här:
Ja, ansiktet är det väl inte så mycket kvar av, men man ser ett ljusgrönt stirrande öga, en blankblek panna och lite ovårdade skäggtussar och hårtovor. Mest av allt ser man de kraftiga underarmarna och en rejäl käpp. Intressantast är kanske den lilla skylten ovanför hans huvud. Jag kan inte riktigt tyda den, men nästan. Det här vad jag tycker att det står:
CHI NO E DE CHORTESIA NON INTRAGI IN CHASA MIA SE GE VEDESUN(?) POVERO(?) GE DARO COL MIO BASTON
Eller vad står det? Har ni bättre ögon?
Språket är dialektalt/ålderdomligt. Och så här ungefär tycker jag att man översätta den här raden, fast det blir en lucka strax efter mitten: ”Den som inte har ett älskvärt väsen får inte komma in i mitt hem om… så ger jag honom med min käpp”
Det är väl i alla fall säkrast att inte försöka kliva in här - hur älskvärd man än är eller tror sig vara…
7/8, 2007 klockan 8:09
Oj, Bodil, en sådan målning resp. text för att avskräcka objudna gäster har jag inte sett förrut. Man känner ju bara skyltrar med varning för hunden eller så. Men med en kille som hotar med en stor käpp… Ja, där vore jag försiktigt!
7/8, 2007 klockan 8:34
Ja, det är väl lite rakare att hota med sig själv än att krypa bakom hunden. Fast nu minns jag en skylt jag såg i en annan by i Valle Brembana, närmare bestämt i Pighet - det rör sig alltså en modern eller nyuppsatt skylt:” Attenti al cane e al suo padrone” (Varning för hunden och för hans ägare) stod det på den och bredvid var en hund med blottade tänder… och en pistol avbildade.
7/8, 2007 klockan 9:12
Käpp? Jag tycker att det snarare ser ut som en påk av något slag. Det heter ciomag på rumänska, påk alltså. Och csomagok bertyder resväskor på ungerska.
(ovanstående var alltså den föregående kommentaren som råkade på undantag i hanteringen)
Nu när jag läser vad ni skrivit kommer jag att tänka på fler och lösare samband som har med gränser (snarare gränstrakter) och vakter att göra - vakter som kan vara djur eller människor eller mytologiska figurer.
Vi har ju Hades/Kerberos och Sankte Per till exempel…
7/8, 2007 klockan 9:18
Käppkäpp,
det var förstås lite slarvigt av mig att översätta “bastone” med “käpp”. Normalt är i och för sig en “bastone” närmast en käpp, men tittar jag på bilden så ser jag att det är en påk (rejäl käpp).
7/8, 2007 klockan 12:05
Laura, nyss hittade jag på nätet en väktare som är vackert beskriven - och som inte ser så “osympatisk” ut som t.ex. Kerberos.
Han behövde mindre sömn än en fågel, och han kan se flera mil. Hans hörsel är så bra att han till och med kan höra gräset gro och ullen på fåren växa. Han har alltså de bästa egenskaperna för en väktare.
Vad han heter? Han heter Heimdall och kommer norrifrån!
7/8, 2007 klockan 12:32
“Attenti al cane e al suo padrone”… Tänk, Bodil, det finns en barnbok som heter just så! Men skylten med den här texten och de kusliga bilderna på… nej! Inte ens på skoj skulle jag tycker om en sådan avskräckning.
7/8, 2007 klockan 12:45
Keri: javisst - Asken Yggdrasil var min favoritlektyr när jag var liten - alltså Alf Henriksons bok om den nordiska mytologin. (Trevi 1973, illustrationer av Edward Lindahl)
7/8, 2007 klockan 12:54
Keri,
i det här fallet var det nog inte på skoj, inte riktigt i alla fall. Inte för att jag tror att jag hade blivit skjuten om jag närmat mig grinden, men det kändes i alla fall som en form av hot.
Högt gnyr Garm i Gnipahålan eller hur var det nu?
7/8, 2007 klockan 13:30
Högt gnyr nu Garm framför Gnipahålan,
fjättrarna brista, Fenresulven ränner!
Mångahanda vet jag, vidare ser jag
till krafternas undergång, kampgudars öde…
7/8, 2007 klockan 13:38
Tack, Laura, för att du tipsade mig Alf Henriksons bok! Jag hittade den nu på “Röde Orm”-antikvariatet (tack vore bokborsen.se!) Så ska jag beställa den nu och hämta när jag kommer dit om en dryg vecka… Fint!
7/8, 2007 klockan 14:31
Keri, vad lustigt - jag var just på Röde Orm och diskuterade försäljning på bokborsen.se - eller just och just, i söndags i alla fall.
(Men det var inte där jag hittade Labé/Rilke-boken till Bodil utan det var hos en kvinna som hade tagit ut en kärra på gatan och hade utförsäljning av gamla saker från sin vind.)
7/8, 2007 klockan 17:14
Här finns en italiensk sida om Harelkins hus och där även texten vid mannen med påken återges.
7/8, 2007 klockan 17:19
Denna sida är nog än mer upplysande!
7/8, 2007 klockan 17:23
Agneta,
först baxnar jag - hur bär du dig åt? Och sedan kopierar jag in texten ovanför mannen med påken i den här sidans version:
Chi non e’ de chortesia, non intragi in chasa mia, se ge venes un poltron, ce daro’ col mio baston.
En del bokstäver har tydligen bleknat bort på väggen och andra är lite otydliga, nåväl så här är texten betydligt lättare att översätta:
“Den som inte har ett älskvärt väsen får inte komma in i mitt hem om det kommer en odåga så ger jag honom med min påk”
Stort tack!
7/8, 2007 klockan 19:06
Den som söker finner! Åtminstone ibland.
Jag sökte på några av orden i frasen och efter andra försöket fann jag de sidor jag sedan länkade till. Synd bara att jag inte själv kan läsa den italienska texten och ta del av de olika gamla berättelserna från Brembana.