Gloriet - en gåta
Jag grubblar över ett ord igen: Gloriet. För kanske sju-åtta år sedan läste jag den självbiografiska romanen ”Esilio” av Enzo Bettiza för första gången. Det är en roman om det gamla venetianska Dalmatien som försvann efter andra världskriget. Men jag ska inte tala om innehållet i boken nu - det har jag för övrigt gjort tidigare här - utan om ordförrådet eller snarare om ordet ”gloriet” som ett typiskt exempel ur det mycket speciella ordförrådet i boken, ett ordförråd som hör det gamla kosmopolitska/venetianska Dalmatien till. I den här romanen förekommer i någon passage ordet ”gloriet”; jag hittar inte stället nu - boken är på 500 sidor. Men jag kommer ihåg att Bettiza kommenterar både ordet och företeelsen som sådan. Det fanns en ”gloriet” i föräldrarnas stora trädgård och en ”gloriet” är ett slags byggnad, mer minns jag inte. Kanske är det ett lusthus, fast samtidigt låter det som om det vore någon form av (mindre) monument.
Den här sommaren när jag var i Brno såg jag plötsligt en skylt uppe vid slottet Špilberk: Gloriet.
Jag stirrade fascinerad på skylten. En gloriet i verkligheten! Sedan hände en del annat så jag tappade riktningen från skylten, så jag fick inte reda på vad det var den syftade på. Fast lite senare fick jag syn på en liten byggnad som förde tanken tillbaka till ”gloriet”. Kan det här var en ”gloriet”?
Jag funderar förstås också på ordets ursprung. Det verkar var ett från början romanskt, möjligen franskt ord som någon gång kommit in i slaviska språk, i till exempel den dalmatiska formen av kroatiska (för det verkar inte vara ett venetianskt ord) och i tjeckiskan. Fast det här är förstås bara spekulationer…
Glorietgåtan väntar på sin lösning.
14/8, 2007 klockan 9:27
Ja, några gåtor kan jag inte lösa, bara meddela att Schönbrunns väldiga slottspark avgränsas av en gräddbakelseliknande bygnad på en kulle som heter “Gloriette”. En avlång gräddbakelse alltså som bildar motpolen till slottbyggnaden som ju var kejsarnas sommarstuga och där Hertigen av Reichstadt, den s.k Örnungen, L’Aiglon, dog. But I digress. Skall bli spänande att se lösningen.
Här är en framgooglad länk:
http://www.bigfoto.com/sites/galery/austria/a37_wien_gloriette.jpg
14/8, 2007 klockan 10:07
Det är alltså någon typ av lusthus som är “gloriet” hos Bettiza?
14/8, 2007 klockan 10:32
Kanske kan hjälpa den här artikeln lite vidare???
http://de.wikipedia.org/wiki/Gloriette
14/8, 2007 klockan 10:40
Och här en Gloriet som hör till ett kloster i Tjeckien:
http://www.pruvodce.com/klastertepla/v14.php3
http://www.pruvodce.com/klastertepla/expozice_de.php3
14/8, 2007 klockan 11:16
Tack för utvidgandet av gloriet/gloriette-begreppet. Det verkar vara något i det närmaste allmäneuropeiskt både som ord och som företeelse, fast hur uppkom det här ordet och exakt vad betyder det? Lusthus? Lusthus med vacker utsikt? Finare lusthus?
14/8, 2007 klockan 11:42
Jag tänker det har med “Gloria” att göra. Gloriette i Schönbrunn är byggd som “Ruhmestempel” men och så som en “Blickfang” och “Aussichtspunkt”. Man vill alltså visa något som man är stolt på - och man ska njuta av både byggnaden och utsikten. Tänker jag…
14/8, 2007 klockan 11:57
Här är ett framgooglat citat från en trädgårdssite: “In medieval gardens a gloriette was a summerhouse, often in the woods near a castle. It might be used by the ladies to take a meal while watching a hunt. According to John Harvey, it means ‘a central pavilion’ and ‘the name gloriet comes from the Spanish glorieta, a translation of the Arabic ‘aziz’ “
Men vad betyder “aziz”? En annan site påstår: “Aziz is translated to Darling in the English language”.
(Tack Keri, förresten, för ännu ett bidrag till min anti-wikipediakampanj. Läs sista stycket av din länkning! Om det finns kvar
14/8, 2007 klockan 11:59
Keri, det tror jag också alltså att det har med “gloria” att göra. Det var “gloria” som fick mig att först tänka på ett monument till någons ära, men det verkar ju snarare vara ett slags praktfullt lusthus - till den egna äran?
14/8, 2007 klockan 12:14
Bengt,
(här gick det visst i kors eller i gloriet.) Jag ser i mitt spansk-svenska lexikon “glorieta”=1. rondell, 2. berså, pavilong 3. öppen plats och i det fransk-svenska “gloriette”= 1. lusthus, 2. lövvalv Fast ändå kvarstår frågan om hur ordet/orden uppkommit - på något sätt bör de väl ha med “gloria” att göra. Och det här arabiska “aziz” är ju spännande men också gåtfullt. Darling?
14/8, 2007 klockan 13:50
Daniel Balavoine har gjort en låt som heter L’Aziza. Ska se om den finns på nätet.
14/8, 2007 klockan 14:07
Bengt, jag hör till dessa 600 tappra riddare aa Lord Raglans regiment som dog i Balaklava strax i närheten av Sevastopol, där bara fyra hästar överlevde… Och i mitt andra liv var jag med när tyska versionen av Wikipedia grundades. Visst finns det några saker man kan kritisera, men jag brukar så ofta uppslå där - på olika språk - att jag inte kan tänka mig webben utan Wikipedia.
14/8, 2007 klockan 14:08
Struntar i nätet förresten, jag har den på band (men det funkar visst inte i den alltför nya musikapparaten, ehm).
Dessutim ser jag på Jane Birkin-CD:n att de har gett ut (eller vad det heter med skivor) en samling med balavoine också.
MB var en populär fransk popsångare som körde ihjäl sig, för dem som inte vet.
Till Bodil: jag köpte bandet 1986 i St Jean de Luz, söder om Biarritz, alltså vid samma språkresa som jag råkade ut för den där cykelolyckan jag skrev om här för länge sedan.
14/8, 2007 klockan 14:24
Lite mer info: ljudutdrag ur L’Aziza finns i Real Player-version på www.amazon.fr, länk här:
http://www.hosting-media.com/fr/amazon/ram30s20k/0042282762825-01_03.ram
“ta couleur et tes mots tout me va”, börjar den med - vilket alltså är mitt i låten - på amazon har de bara snuttar på ca 30 sek ur låtarna.
Bandet/skivan heter “Sauver l’amour”:
“— mixé en août et septembre 1985 à Paris au Studio du palais (sic) de Congrès. — Enregistrement analogique sur bande au bioxyde de chrome (CrO2) — “
15/8, 2007 klockan 11:58
Här finns hela videon med Balavoine och l’Aziza:
http://www.youtube.com/watch?v=0FfGVYt75vY
ta force, c’est ton droit/
Franska Wikipédia om Balavoine, där kan man också klicka sig vidare till ytterligare information:
http://fr.wikipedia.org/wiki/Daniel_Balavoine
En annan mycket känd sång är “Tous les cris des SOS”, den finns att se och höra här:
http://www.youtube.com/watch?v=E4PrNLnEKMo&mode=related&search=
comme un fou - - - / des bouteilles vides et puis espère / et je cours: je me raccroche à la vie, je me soule avec le bruit / des corps qui m’entourent // difficile d’appeler au secours // pris dans leur vaisseau de verre les messages luttent mais les vagues les ramènent // en pierres d’étoiles sur les rochers //
et j’ai ramassé les bouts de verre, j’ai recollé tous les morceaux, tout était clair comme de l’eau - - -
Jaha, så då grät jag igen. Nåväl, där på YouTube finns också en duett med Balavoine och France Gall:
http://www.youtube.com/watch?v=UHvoh4DEYYo
“Quand on n’a plus rien a perdre”
- - - on s’en fout, on se fout de tout / tu ne pourras jamais revenir en arrière / etc.
15/8, 2007 klockan 12:11
För att inte vara för exklusiv för de svenska läsarna, här kommer länken till engelskspråkig information:
http://en.wikipedia.org/wiki/Daniel_Balavoine
The German version spells it out:
L’Aziza (Hommage auf seine marokkanische Frau - mit dem französischen Anti-Rassismus-Preis ausgezeichnet)
(från http://de.wikipedia.org/wiki/Daniel_Balavoine)
15/8, 2007 klockan 16:54
Om du inte tycker att jag är tjatig — här kommer en länk till en annan variant av L’Aziza:
http://www.youtube.com/watch?v=Vf7G4GqPN70
det är en karaoke-video så man ser texten, kanske lättare att ta till sig den då, och så tror jag att den kan vara ett komplement till funderingarna om föredraget vi talade om tidigare idag.