Umberto Saba: Parole
Parole,
dove il cuore dell’uomo si specchiava
- nudo e sorpreso - alle origini; un angolo
cerco nel mondo, l’oasi propizia
a detergere voi con il mio pianto
dalla menzogna che vi acceca. Insieme
delle memorie spaventose il cumulo
si scioglierebbe, come neve al sole.
Umberto Saba
24/8, 2007 klockan 8:51
De donde està la imagen?
24/8, 2007 klockan 8:53
Perdona-me signora Z:
borde ha varit dónde istället för donde.
24/8, 2007 klockan 8:54
Med risk för att bli tjatig, Laura, Valle Brembana (centro del mondo).
24/8, 2007 klockan 9:20
(x) = buricul lumii
24/8, 2007 klockan 9:55
Världens navel - världens mitt. Eller hur?
24/8, 2007 klockan 10:24
Ja, eller hur, Bodil.
24/8, 2007 klockan 10:25
Observera att det absolut icke var min mening att låta snorkig, men det vet Bodil. Jag tänkte mer på övriga läsare.
25/8, 2007 klockan 18:17
che bella. vackert. jag tröttnar aldrig på:
ognuno sta solo sul cuor della terra
traffitto da un raggio di sile
ed è subito sera..
bellissimo, no? härlig blogg, har den i favoriter nu
25/8, 2007 klockan 18:55
Hej Jessica,
tack. Se att Quasimodos dikt finns också här under pausträdet:
http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/05/11/trafitta-da-un-raggio-di-sole/
Jag kommer inte in i din blogg - kan du göra något (tekniskt)?
1/9, 2007 klockan 15:54
http://stellasbokblogg.blogg.se ska funka?! funkar den inte? har en annan vanlig blogg också fast där står det ju inte om böcker: piccolastella.blogs.se
ska kolla länken, tack för tipset!
J.
1/9, 2007 klockan 16:02
Tack, Jessica,
nu funkar länken. Jag ska strax titta in lite närmare.