”kväll” är väl ett mycket gammalt ord då, för litauiskan brukar anses konservera gamla ordformer längre än de flesta indoeuropeiska språk. Eller nu är jag kanske trött och mitt resonemang inte så genomtänkt.

Förresten så finns det ju också en kvällskvist, vad nu det där med kvistar egentligen ska vara.

Svensk etymologisk ordbok har en hel del att säga om dessa ord som ni kanske sett. Dvs. ”kväll” avfärdas ganska snabbt med några snabba hänvisningar til germanskans kweldaz och lituaniskans galas – diakritik här utelämnad. Desto mer finns dock om ”afton.” Här påminns vi både om ”afse” (”jag såge’n i går afse”) och aftonkvist. ”Afton” har väl med ”abend” att göra och ”aftonmål” med ”nattvard” att göra antar jag.

Jag såg’n i går afton
allt i den klara månens sken
och var tar sin, så tar jag min
och så blir trollet utan
Fy skam, fy skam; för ingen ville ha dig!

Ja, det var bara det jag ville säga.

Go’ kväll!

Egentligen är det väl lite ovanligt att ett språk har två så här frekventa ord för att benämna just den här delen av dygnet. I alla fall tycker jag om att de här båda orden finns.

Kväll vid Sundet

(Vilhelm Ekelund)

Även för mig är afton högtidligare än kväll. Kväll har mycket mer av vardag över sig. Vad är väl en kvällsmacka mot aftondress. En titt bland Språkbankens konkordanser visar mycket riktigt att kväll är långt vanligare förkommande i diverse tidningstexter och romaner.

Jag ser också, åtminstone till en del, det du ser – det här som rör ordens tidsaspekt och stilnivåer, att ”afton” är ålderdomligare och högtidligare. Kanske har jag inte samma föreställning om det här med platsen, att ”afton” skulle vara mer stadsbetonat, jag vet inte, fast möjligen kan jag se det så, om jag försöker lite…

Nej, jag tror inte att du ”borde” ha gjort något. Det var ju bara en tankelek från min sida, en allvarligt menat sådan visserligen, men ändå just en lek.

Men egentligen tycker jag nog att afton är en lite högtidligare sak än en kväll. Aftonklädsel är ju frack, och kvällsklädsel är väl typ mysplagg?

Afton vidare har mer med staden att göra än kvällen som är platsneutralt, det är inte en afton man åker ut och fiskar kräftor, det är en kväll, eller en mörk kväll eller så…

Och hur orden låter i sig har jag inte alls funderat över. Det kanske jag borde ha gjort!?