Om man genomkorsar Jorden med Påskön som utgångspunkt kommer man ungefär hit. Och se, också här finns en uråldrig befolkning av stenstoder som ser ut över landmassorna och haven, över skyarna och bort mot horisonterna med allseende tomma stenögon.

Och en gång vart tusende år färdas de antipodiska moaierna genom Jorden för att ta varandras platser… […]

Mitt inne i allt det rostbruna, tegelröda, oxblodiga och färgtunga håller Ferrara en gnistrande diamant med båda händerna. Ferrara gömmer helt öppet på en diamant, den största som finns i den här världen. Och diamanten har en balkong mot himlen.

Jag låter er nu ta farväl av Ferrara - åtminstone för en tid - […]

Under mina dagar i Ferrara vandrade jag ofta längs Via delle Volte. Det är en gränd som överkorsas av en lång serie små valv, vart och ett med sitt karakteristiska ansiktsuttryck. Under medeltiden flöt Po mycket närmare staden än nu och längs den yttre sidan av Via delle Volte fanns en rad magasin som låg […]

Utanför salongsvärlden log Stockholm sitt allra vackraste leende och vattnets blåa skänkte svalka i solhettan.

Jag drogs oemotståndligt över Skeppsbron och där på andra sidan hittade jag mitt stockholmska pausträd. I dess skugga satt jag länge och vilade ögonen på vattnet.

Och af Chapmans svärdfisknos pekade upp mot himlen, det övre vattnet. (I Scilla mitt emot Cariddi […]

Den här dagen går vi längre än vanligt, Londi och jag.

Vi vandrar söderut, nästan rakt söderut tror jag, tvärs igenom hela skogen. Vi följer en ny stig, den tar oss med förbi ett ängsullskärr. Och här - här har någon bott, kan det vara resterna av gården Sandbäck? Människor här valde alltid så vackra […]

Så här bland annat skrev jag om Görlitz-Zgorzelec i september förra året:

*Görlitz är sedan gammalt en knutpunkt och mötesplats. Här korsade en gång Via Regia - den östvästliga handelsvägen från Galizien till Galicien - vägen från Östersjön till Adriatiska havet. Idag ligger den tyska staden Görlitz på floden Neißes västra sida och den polska staden […]